Denna rapport är en fallstudie som återspeglar framtagandet av en webbplats åt det norska Diabetesforbundet. Webbplatsen är ett community där personer skapar användarkonton och interagerar med varandra med hjälp av ett antal funktioner som finns att tillgå. Då själva utvecklingen av webbplatsen har varit huvudmålet med examensarbetet fokuserar denna rapport på att förklara den praktiska implementeringen. De tekniker och metoder som använts i det praktiska arbetet såsom Kontextuellt utforskande och användbarhet definieras och förklaras för att sedan användas vid argumentation kring designval för webbplatsen. Den utvecklingsmetod som använts i det praktiska arbetet har varit en Agile Software Development-metod som kallas Extreme Programming.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare relaterar barns utforskande till barns lärande. Studien utgick ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med sex förskollärare verksamma i förskolan. Resultatet visade att barns intresse enligt förskollärarna är betydelsefullt för barns utforskande och lärande. Barn utforskar genom att prova och att fråga. I detta utforskande lär de sig att göra saker själv, att bli självständiga och de får kunskaper om olika företeelser i omgivningen.

Studiens syfte var att utvärdera om skillnad förelåg i användning av expressivt språk under en lekobservation mellan två grupper av barn med autismspektrumstörning som fått olika behandlingar. Variabler som analyserades var fördelning av det totala antalet ordsatser mellan ordsatsnivåer, högsta uppvisade meningsbyggnadsnivå, meningars fördelning mellan grammatiskt och kontextuellt korrekta, endast grammatiskt korrekt eller endast kontextuellt korrekt samt förekomst av outtydbara utsagor och användning av lekljud. 20 av barnen behandlades med Intensiv imitationsträning och 15 av barnen med Intensivinlärning för små barn med autism. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan grupperna avseende användning av expressivt språk. Båda grupperna formulerade 90 % av meningarna grammatiskt och kontextuellt korrekt.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning..

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt i förskolan med utgångspunkt i en fallstudie. Vi saknade en färdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt på förskolan. Vi ville därför skapa en beskrivning för att kunna ge oss själva och andra ett verktyg som kan underlätta arbetet för den tematiska verksamheten på förskolor.Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vårt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vår teoretiska utgångspunkt i arbetet. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa våra kunskaper om tematiskt arbete.

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas..

SammanfattningBakgrundI läroplanen (Utbildningsdepartementet, 1998, rev 2010) står det att barnen ska genom sin dag i verksamheten söka och inta ny kunskap med hjälp av att leka, umgås med andra, utforska omgivningen och skapa på olika sätt, de ska även undersöka olika fenomen och prata med andra barn och vuxna samt reflektera över det som de gjort. Detta tillsammans med litteratur från forskare sammanfattar allt vad bakgrunden behandlar på ett bra och övergripande sätt som ger en kunskap om barns lek och lärande och matematik i förskolan.SyfteTanken med vår studie är att observera hur några små barn utforskar genom en handling olika material i vatten och om deras handlingar förändras.Hur gör barn när de får utforska olika material i vatten på egen hand? När barn möter samma material flera gånger, hur förändras deras handlingar?MetodStudien är kvalitativ och vi har använt oss av fenomenologin som teoretisk ansats för bearbetning och analys. Observationerna gjordes med hjälp av verktyget löpnande protokoll. Det var sju barn som observerades vid ett till fem tillfällen.

Syftet med denna studie är att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att använda i studien består av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod så har vi valt att se utifrån ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur människor ser på fenomen i sin omvärld och människors olika uppfattningar att se på ett och samma fenomen (Dahlgren & Johansson i Fejes & Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar på att tidig inlärning av matematik och pedagogernas olika arbetssätt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande går hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken är ett svårt och krångligt ämne men om de lägger sina egna personliga erfarenheter och åsikter åt sidan och ser till vad barnen verkligen är intresserad av och vad de utforskar kring så utvecklas barnens fortsatta utforskande på en högre nivå..

Den nionde november 1989 föll Berlinmuren som sedan flera decennier hade delat Tyskland i en kommunistiskt Östtyskland och kapitalistisk Västtyskland. Berlinmurens fall symboliserade slutet av kalla kriget och kommunismens nederlag. Tyskland skulle förenas och en gemensam politik och ekonomi skulle utformas. Återföreningen av ett splittrad Tyskland innebar stora förändringar för den östtyska befolkningen och de östtyska företagen. De flesta företagen fick det mycket svårt att anpassa sig till de nya omständigheterna och konkurrera med de modernare västtyska företagen.

Syftet med min studie var att se hur pedagoger ser på naturvetenskap i förskolan. Vad kan naturvetenskap vara för förskolebarn och hur lyfter pedagogerna fram den? Jag var också intresserad av att få veta hur de använder sig av ett undersökande och utforskande arbetssätt, som har stora likheter med ett naturvetenskapligt arbetssätt.Som metod använde jag kvalitativ undersökning och intervjuade sju förskollärare. De var alla eniga om att naturvetenskap är ett brett och viktigt ämne. I första hand är det biologin man lyfter fram.

Organizational Ambidexterity är ett relativt nyuppkommit begrepp och få undersökningar har gjorts kring ämnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har främst fokuserat på hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har även forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation då de två komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vända blicken bort från ledarens roll i en organisation att inverka på Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat på belöningssystemets inflytande på Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i både finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkännages som en transaktion utav finansiell ersättning vid utfört arbete.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande.

En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsomdatorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigareforskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med detperspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid tvåkirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för attbeskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas.

Författarna till detta arbete fick en förfrågan från den pedagogiska utvecklaren på Storvreta förskoleenhet om att förverkliga ett utav Uppsala kommuns sju rumskoncept. Rumskoncepten är ett led i Uppsala kommuns strävan efter att skapa så likvärdig utbildning som möjligt på alla kommunala förskolor. Denna rapport beskriver den process som författarna genomgick i skapandet av en utforskande sandmiljö inomhus på en förskola. I skapandet av den upplevelseprototyp som placerades på den aktuella förskolan utgick författarna dels ifrån Ett förståelsefördjupande dokument om lärmiljöer, men även från de tankar och idéer som Uppdragsgivare och Användare framförde. Det arbetssätt som författarna valde att använda för att utveckla prototypen var en Human-Centered design.

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet.